– Det som är mest överraskande med undersökningen är att det var så stor skillnad mellan bostadsrättsföreningar och fastighetsägare när man tittar på vilka faktorer som är viktigast när de olika grupperna väljer uppvärmningsform, säger Kerstin Sernhed, Grontmijs uppdragsledare i projektet Grönt är skönt.
Grontmij har i ett kommunikationsforskningsprojekt som finansieras av branschorganisationen Svensk Fjärrvärme tagit reda på hur olika målgrupper ser på fjärrvärmens miljöegenskaper. Genom undersökningen vill branschorganisationen och medlemsföretagen lära sig mer om hur olika grupper resonerar kring fjärrvärmen jämfört med andra uppvärmningsalternativ.
I projektet har Grontmijs team intervjuat företrädare för fastighetsföretag, bostadsrättsföreningar, byggföretag och byggkonsulter i olika delar av landet om hur de ser på fjärrvärmens miljövärden. Under fokusgruppintervjuerna som har pågått under våren visade det sig att miljövärdena är viktigare för fastighetsägarna än för bostadsrättsföreningarna.
– Bostadsrättsföreningarnas styrelser ser sig som förvaltare av sina medlemmars plånböcker i första hand, medan fastighetsägare ser miljövärdena som viktiga försäljningsargument i kontakterna med hyresgäster, säger Kerstin Sernhed från Grontmij.
Branschen bör närma sig grupperna på olika sätt
I undersökningen framkom också att bostadsrättsföreningar vill ha mer dialog med sin fjärrvärmeleverantör, om alltifrån prissättning till energieffektivisering. Fastighetsägare och byggkonsulter hade mer kunskap om fjärrvärmen och upplevde därför inte samma behov av dialog som bostadsrättsföreningarna. Bland de byggkonsulter och byggföretag som intervjuades sågs fjärrvärmen ofta som ett självklart val när de tittade på olika uppvärmningsalternativ i samband med projektering.
– Många bostadsrättsföreningar ropar efter mer kontakt med fjärrvärmebolagen. Det är också bland bostadsrättsföreningarna som det finns mest kunskapsluckor kring fjärrvärmens miljöfördelar. Fastighetsägarna får redan rätt mycket information och vill inte bli överösta av material. Här finns en stor skillnad mellan grupperna vilket gör att man bör närma sig dem på olika sätt, säger Kerstin Sernhed.
Annika JohannessonGrontmij presenterade resultaten vid ett möte med Svensk Fjärrvärmes kommunikationsråd i maj. Annika Johannesson, kommunikationschef på Svensk Fjärrvärme, var med under mötet.
– För mig var det spännande att höra presentationen och ta del av resultatet. Jag blev väldigt inspirerad när jag läste första utkastet av rapporten och kände att det finns jättemycket bra saker som vi kan ha nytta av i vår egen kommunikation, men vi kan också använda oss av resultatet för att stötta medlemsföretagen i deras kommunikationsarbete, säger Annika Johannesson från Svensk Fjärrvärme.
Kunder vill ha möjlighet att påverka
Slutrapporten kommer att bli klar till hösten då kommunikationsrådet beslutar hur man ska gå vidare. Annika Johannesson ser positivt på att bostadsrättsföreningarna efterlyser mer dialog med fjärrvärmebolagen.
– Jag upplever det som mycket positivt att bostadsrättsföreningarna vill ha mer kontakt med sin fjärrvärmeleverantör. Det betyder ju att det finns goda möjligheter att öka kontakterna. I mätningar vi gjort ser vi att den som känner till mer om fjärrvärme också har en positivare inställning, så det är viktigt att många har kunskap om fjärrvärme.
Fjärrvärmens miljövärden påverkas mycket av vilken bränslemix som det lokala fjärrvärmebolaget erbjuder. Undersökningen visade att det fanns kunskapsluckor om den lokala bränslemixen och vilka miljösatsningar som fjärrvärmebolagen gjort. Alla grupper ansåg att de skulle ha ett större intresse för bränslemixen om det fanns möjlighet att påverka hur den ser ut för att kunna göra ett miljömedvetet val. Bland bostadsrättsföreningarna ansåg representanterna att det var viktigast att som kund kunna påverka prissättningen.
– Vi märker att många kunder vill påverka och göra aktiva val, något som våra medlemsföretag försöker möta. Kundens möjlighet att välja just fjärrvärme från olika sorters bränslen är en sak som diskuteras och prövas. Medlemsföretagen utvecklar också modeller där man som kund kan få inblick i prissättningen och påverka delar av priset. Fokusundersökningen stärker oss i att det som är påbörjat är på rätt väg, säger Annika Johannesson.
Fakta: Fjärrvärme Fjärrvärme alstras i en central anläggning där det produceras hett vatten som värmer hela samhällen. Fjärrvärmen kan ta tillvara resurser som annars skulle gå förlorade – i produktionen används till exempel rester från skogen, träavfall och biobränsle. Systemet tar också vara på värme som uppstår vid elproduktion i kraftvärmeverk, vid avfallsförbränning och överskottsvärme från lokala industrier. Fjärrvärmen började byggas för att förbättra luften genom att förflytta förbränningen till en enda anläggning. När fjärrvärmeverken bytte ut fossila bränslen mot förnybar energi minskade utsläppen ytterligare.
Källa: Svensk Fjärrvärme |